Blogg

Blogg

En blogg om och av tvillingmorsan på den skånska landsbygden

Du har kommit till fru Sederblads alldeles egna mindre intelligenta funderingar i cyberrymden. Här kan du följa mitt liv på landet bland odrägliga hästskrällen, ungar, raggsockor i trätofflor och annat skräp. Enkelt sammanfattat som lantlig glamour.

Lämna gärna ett avtryck för eftervärlden genom snälla kommentarer i inläggen för då blir jag världens lyckligaste lilla människa. På riktigt alltså.

För att komma till vår officiella, ganska fula hemsida för Sunnanå Häst klickar du bara på länken. Enkelt va? Jag ska göra om sidan någon dag, var inte oroliga...

En tur till Malmö

FamiljSkapad av Angela Sederblad lör, januari 14, 2012 20:43:24

Eftersom jag råkade komma upp lite tidigt imorse så var det ju inga som helst problem för mig att hinna bli klar i tid för att bli instuvad i bilen tillsammans med resten av familjen. Jodå, det blev en vända till Malmö idag. Dock krävdes det lite övertalning för att Rasmus skulle följa med. Han hade av någon konstig anledning fått för sig att vi skulle gå i affärer hela tiden… Amen, hallå, hur tänkte han där egentligen? Jag fick muta med rejäl fika på Lilla Kafferosteriet för att ungen skulle följa med ut i bilen… Och jodå, visst fikade vi. Både baguetter och ciabattor och kanelsnäckor och croissanter. Och stora koppar med te eller varm choklad med vispgrädde. Efter det orkade vi… absolut ingenting förutom att gå i affärer…

Vi är en helt normal familj. Nästan. Maken fastnade inte på bild, men ungefär så här såg vi andra ut.

Och tyvärr, för stackars Rasmus, så talade jag kanske inte helt sanning. Eller jo, det gjorde jag. Jag lovade att vi inte skulle gå i en endaste klädaffär. Och det gjorde vi inte heller. Det blev besök på Åhléns, Granit och Lagerhaus där prylar till makens kontor inhandlades. Ja, det var inget stadsbesök för att shoppa kläder till mig. Då tar man INTE ungar med sig nämligen. Nej, nej. Meningen med den här turen var att se till att maken har det förstklassigt när han jobbar hemifrån. Det är viktigt. Inte för honom, men för mig. Jag vill att han ska känna att det är mysigt att vara hemma. Så han fick en liten mongolian fårfäll att ha under skrivbordet och värma fötterna på. Hmm. Har inte den blekaste aning hur ett sådant får ser ut, men det spelar ingen roll. Fluffigt värre är fårskrället i alla fall. Och vitt och lurvigt. Attans fint. Än så länge.

Sen var jag och Felicia tvungna att gå in på Indiskan och helt plötsligt, utan att det egentligen var meningen, så hade vi köpt gardiner och några fräcka lyktor till köket. Som det kan gå… Och by the way, bara så ni vet. Man ska aldrig låta barn eller äkta makar bestämma någonting om inredning. Det är en gammal regel som man inte bör avvika från. Aldrig någonsin! Men eftersom Felicia emellanåt har väldigt god smak, så fick hon bestämma att det numera är turkost som gäller i vårt kök. Jodå, så snäll var jag idag. Men bara för att jag själv tyckte det var snyggt...

Innan vi åkte hem så mutade ungarna till sig godis. Och ja, där är vi överens. Ungarna och jag. Eftersom det är någon idiot som kommit på det här med lördagsgodis så är det ”mer godis åt alla ungar” som gäller i vår familj på lördagar. Fastän det inte alls är lämpligt egentligen. För de därade sockerkickarna driver mig till vansinne, men det är helt annan historia som jag inte ids dra här ikväll…

  • Kommentarer(3)//blogg.sunnanahast.se/#post863